Självkörande bilar i Sverige 2026: Regler, Tesla FSD och robotaxi – så ser läget ut

Uppdaterad 28 september 2026

Självkörande bilar i Sverige har blivit ett av årets mest omdiskuterade teknikämnen. Den 6 oktober 2026 väntas EU:s tekniska kommitté för motorfordon rösta om Teslas system FSD (Supervised). Samtidigt rullar de första robotaxibilarna med betalande passagerare i både London och Zagreb.

Många svenskar undrar därför samma sak. Vad är egentligen tillåtet här? Kan man använda självkörande funktioner i sin egen bil? Och när kommer robotaxi till Stockholm, Göteborg och Malmö?

I den här guiden går vi igenom läget just nu. Vi förklarar skillnaden mellan förarstöd och riktig självkörning. Vi går igenom svenska regler, EU-omröstningen och utvecklingen i Europa. Vi tar också upp både fördelar och risker, och vi visar tydligt vad som fortfarande är osäkert.

Uppgifterna bygger på information från Transportstyrelsen, svenska branschmedier och europeiska källor. Läget förändras snabbt. Kontrollera därför alltid officiell information innan du fattar beslut som rör din egen bil.

Självkörande bilar i Sverige just nu – kort översikt

• Robotaxi: Såvitt vi kan se finns ingen kommersiell robotaxitjänst i Sverige idag. Försök med automatiserade fordon kräver tillstånd från Transportstyrelsen.
• Tesla FSD (Supervised): I Sverige heter systemet Total Självkörning (under uppsikt). Vanliga bilägare får inte aktivera det ännu. Transportstyrelsen har gett Tesla tillstånd till begränsade tester med utbildade testförare.
• EU-omröstning: Den 6 oktober 2026 väntas en omröstning om ett gemensamt EU-godkännande. Det krävs en kvalificerad majoritet, alltså minst 55 procent av medlemsländerna som tillsammans har minst 65 procent av EU:s befolkning.
• Sveriges hållning: Trafikverket har rekommenderat nej om funktionen Speed Offset finns kvar. Regeringens slutliga position var inte offentlig i de källor vi har granskat.
• Tidsplan: Enligt uppgifter i media kan en bredare svensk lansering tidigast bli aktuell våren eller sommaren 2027.
• Europa: Zagreb har haft en betaltjänst sedan april 2026. London fick sin första publika tjänst den 3 september 2026, med säkerhetsförare i bilen.

Vad är en självkörande bil?

En självkörande bil kan utföra hela eller delar av köruppgiften utan att människan styr hela tiden. Orden självkörande, autonom och förarlös används ofta som om de betydde samma sak. I praktiken beskriver de mycket olika tekniknivåer.

Skillnaden är viktig. En bil som hjälper dig att hålla filen är något helt annat än en taxi utan förare. Även lagarna, ansvaret och riskerna skiljer sig kraftigt åt.

De sex nivåerna av automatisering

Branschen delar in tekniken i sex nivåer, från 0 till 5.

• Nivå 0: Ingen automatisering. Föraren gör allt, även om bilen kan varna.
• Nivå 1: Bilen hjälper till med antingen styrning eller hastighet. Adaptiv farthållare är ett vanligt exempel.
• Nivå 2: Bilen styr och håller hastighet, men föraren måste övervaka hela tiden och kunna ta över direkt. Teslas FSD (Supervised) brukar räknas hit.
• Nivå 3: Bilen kör själv i vissa situationer. Föraren måste kunna ta över när bilen ber om det.
• Nivå 4: Bilen kör helt själv inom ett avgränsat område eller under vissa förhållanden. Robotaxi hör hit.
• Nivå 5: Bilen klarar alla vägar och förhållanden utan förare. Den nivån finns inte i kommersiell drift idag.

Poängen är enkel. På nivå 2 är det alltid du som ansvarar. Först från nivå 4 kan bilen klara sig helt utan förare, men bara där tekniken är godkänd och testad.

Fyra begrepp som ofta blandas ihop

• Förarstöd: System som hjälper föraren. Föraren har kvar det juridiska ansvaret. Det här är den teknik som finns i många nya bilar idag.
• Robotaxi: Taxitjänster där bilen kör utan mänsklig förare bakom ratten. I praktiken har de flesta tjänster fortfarande säkerhetsoperatörer eller fjärrstöd.
• Autonoma lastbilar: Lastbilar som kör själva, ofta på avgränsade rutter. Här ligger flera svenska bolag långt fram.
• Självkörande bussar och minibussar: Långsamma fordon på fasta rutter, till exempel i testprojekt i städer.

Så fungerar tekniken bakom självkörande bilar

Alla självkörande system följer samma grundprincip. Bilen ser omgivningen, förstår vad den ser och fattar beslut i realtid. Varje steg har sina styrkor och svagheter.

Sensorer: kameror, radar och lidar

Bilen samlar in information med olika typer av sensorer.

• Kameror fungerar som ögon. De läser skyltar, filmarkeringar och trafikljus. De är billiga, men har svårt i mörker, motljus och kraftigt snöfall.
• Radar mäter avstånd och hastighet med radiovågor. Den fungerar bra i regn och dimma, men ger mindre detaljerad bild.
• Lidar skickar ut laserpulser och bygger en tredimensionell bild av omgivningen. Den är mycket exakt, men dyr.

Företagen väljer olika vägar. Waymo använder flera sensortyper samtidigt, bland annat lidar, kameror, radar och mikrofoner. Wayve, som kör i London, använder kameror och radar men ingen lidar. Tesla bygger sitt system främst på kameror. Debatten om vilken metod som är säkrast pågår fortfarande.

AI som tolkar och bestämmer

Sensorerna ger enorma mängder data. Ett neuralt nätverk tolkar datan många gånger per sekund. Det avgör vad som är en fotgängare, en cyklist eller en parkerad bil. Det bedömer också hur andra trafikanter sannolikt kommer att röra sig och planerar bilens väg.

Systemen tränas på stora mängder körning, både verklig och simulerad. Samma grundfamilj av teknik, neurala nätverk, ligger bakom mycket av dagens AI. Vill du förstå hur AI skapar bild och rörelse kan du läsa vår guide om AI-genererad video.

Redundans och fjärrstöd

Säkerhetskritiska system byggs med reservlösningar. Om en sensor eller dator fallerar ska en annan kunna ta över. Pony.ai beskriver till exempel att deras robotaxi har 360 graders sensortäckning och flera lager av redundans. Det är dock företagets egen beskrivning.

Många förarlösa taxibilar har dessutom människor i kontrollrum som kan hjälpa bilen när den fastnar. Ny Teknik har beskrivit dagens förarlösa bilar som ett slags fjärrstödda taxibilar. Företrädare för Londons taxichaufförer har på liknande sätt påpekat att robotaxi inte är lika autonoma som marknadsföringen låter.

Robotaxi i världen och Europa

Robotaxi har gått från experiment till verklighet på några år. Utvecklingen ser dock olika ut beroende på var i världen man tittar.

USA och Kina ligger först

Waymo har kört betalande passagerare i flera amerikanska städer och fortsätter att expandera. Bland annat San Diego, Las Vegas, Tampa och Denver har nämnts i svenska medier. Tesla startade sin robotaxitjänst i Austin sommaren 2025, i liten skala och i ett begränsat område.

I Kina växer flera aktörer snabbt, bland andra Baidu och Pony.ai. Pony.ai uppger att man siktar på över 3 500 robotaxibilar i mer än 20 städer vid slutet av 2026. Det är företagets egna mål, inte ett faktum ännu.

Zagreb: första betaltjänsten i Europa

Den 8 april 2026 lanserade kroatiska Verne det som kallas Europas första kommersiella robotaxitjänst. Tekniken kommer från Pony.ai. Bilarna körs autonomt, men tränade säkerhetsoperatörer satt med i bilen under starten. I maj rapporterades cirka tio bilar och ett pris på 1,99 euro per resa.

Utvecklingen går snabbt. Den 10 september 2026 meddelade Pony.ai och Verne att de inlett helt förarlösa testresor med passagerare i Zagreb. Rutten är 22 kilometer lång och binder samman Vernes huvudkontor, ett affärsdistrikt och flygplatsen. Läs mer i Pony.ais pressmeddelande.

London: tre aktörer i kapplöpning

Den 3 september 2026 började Uber och Wayve erbjuda rides i London med Wayves AI-förare. Det är stadens första publika robotaxitjänst, men den är begränsad. Ungefär 15 bilar av modellen Ford Mustang Mach-E rullar, och en säkerhetsförare sitter bakom ratten. Resenärer kan inte välja en robotaxi själva, utan matchas via Ubers app.

Waymo och Baidu testar också i London. Waymo har uppgett att man siktar på en helt förarlös tjänst under det fjärde kvartalet 2026, men det förutsätter att regelverken hinner på plats. Storbritanniens regelverk bygger på lagen Automated Vehicles Act 2024, som kompletteras med ytterligare bestämmelser.

Fler städer på väg

Bolt och Lucid har presenterat planer på minst 25 000 autonoma fordon i flera europeiska städer. Bolt planerar att äga och driva flottan. Några exakta datum finns inte, men de första kommersiella utrullningarna kan enligt uppgifter tidigast ske omkring 2028.

Baidu har också pekat ut Europa som nästa steg. Företaget har uppgett att man siktar på en helt förarlös tjänst i Schweiz under 2027. Verne säger att man för tillståndssamtal med elva städer i EU, Storbritannien och Mellanöstern.

Tesla FSD och EU-omröstningen den 6 oktober

Just nu är det här den mest konkreta frågan för svenska bilägare. Beslutet kan påverka vad du får använda i din egen bil, även om det inte handlar om robotaxi.

Vad är FSD (Supervised)?

FSD står för Full Self-Driving. Trots namnet är det ett förarstöd på nivå 2. Föraren måste vara uppmärksam hela tiden och är juridiskt ansvarig. I Sverige kallas systemet Total Självkörning (under uppsikt).

Systemet kan styra både hastighet och riktning. I vissa fall behöver föraren inte hålla händerna på ratten. Bilen övervakar då föraren med kameror i stället.

Så har processen sett ut

Den 10 april 2026 gav den nederländska myndigheten RDW ett provisoriskt EU-typgodkännande för systemet. Det gällde först nya bilar som registreras i Nederländerna, samt vissa äldre bilar med rätt hårdvara. Därefter har flera länder följt efter med egna nationella godkännanden, bland annat Litauen, Estland, Belgien och Danmark.

För att systemet ska bli godkänt i hela EU krävs ett beslut i den tekniska kommittén för motorfordon, kallad TCMV. Där sitter representanter för alla EU-länders transportmyndigheter. Omröstningen väntas ske den 6 oktober 2026. Om förslaget får kvalificerad majoritet kan EU-kommissionen fatta ett beslut som gäller alla 27 medlemsländer.

Sveriges hållning och funktionen Speed Offset

Sverige har valt en försiktigare väg. Trafikverket skickade i april ett brev till kommittén. Där rekommenderar myndigheten att Sverige röstar nej om funktionen Speed Offset finns kvar.

Speed Offset gör det möjligt att ställa in farthållaren så att bilen systematiskt kör över den skyltade hastigheten. Trafikverket menar att det kan undergräva både regelverket och de säkerhetsvinster som automatisering ska ge. Enligt uppgifter i media har även Norge och Finland krävt att funktionen tas bort.

Regeringens slutliga position var inte offentlig i de källor vi har granskat. Regeringen har enligt uppgifter i grunden varit positiv till att avancerade förarstöd ska kunna godkännas på EU-nivå, förutsatt att säkerhetskraven uppfylls.

Vad händer om det blir ja eller nej?

Om medlemsländerna röstar ja kan systemet på sikt godkännas i hela EU. Det betyder inte att svenska Teslaägare kan aktivera funktionen dagen efter. Enligt uppgifter i media kan en bredare svensk lansering tidigast bli aktuell våren eller sommaren 2027. Det återstår också frågor om hur ett godkännande ska hanteras för bilar som redan finns på svenska vägar.

Om förslaget faller igenom riskerar de länder som redan har godkänt systemet att förlora sina nationella godkännanden inom sex månader. Kritiker har dessutom ifrågasatt att underlaget bakom det nederländska beslutet inte är offentligt. En professor i trafiksäkerhet vid University of Leeds har sagt att han inte ser någon anledning till att materialet inte skulle kunna publiceras. Tesla har svarat med att publicera egna säkerhetsdata inför omröstningen.

Vad gäller för dig som äger en Tesla i Sverige?

Transportstyrelsen skiljer på två saker. Begränsade tester med utbildade testförare är tillåtna på utvalda sträckor. Allmän aktivering för konsumenter är däremot inte tillåten ännu.

Föraren har alltid det juridiska ansvaret. Transportstyrelsen varnar också för att funktioner som inte omfattas av bilens typgodkännande kan påverka både fordonets status och försäkringsskyddet. Myndigheten uppmanar därför bilägare att vänta tills processen är helt klar. Den senaste informationen hittar du i Transportstyrelsens nyhet om förarstödssystem och EU-processen för Tesla.

Regler för självkörande bilar i Sverige

Sveriges regler är i grunden byggda för fordon med förare. Tekniken har därför krävt särskilda lösningar för försök.

Tillstånd för försöksverksamhet

Regeringen har beslutat om en förordning om försöksverksamhet med automatiserade fordon. Den som vill testa på allmän väg behöver tillstånd från Transportstyrelsen. Sökanden måste kunna visa att verksamheten bedrivs på ett trafiksäkert sätt, och myndigheten kan ställa villkor.

Förordningen kräver dessutom att en fysisk förare finns i eller utanför fordonet under färd. Den som bedriver försök utan tillstånd kan dömas till böter. Du hittar mer information på Transportstyrelsens sida om automatiserade fordon.

Helt förarlösa fordon och nya EU-regler

EU antog redan 2022 tekniska krav för helt automatiserade fordon. Transportstyrelsen uppger att pågående förhandlingar inom FN-organet UNECE och EU sannolikt leder till att större serier av fordon utan mänsklig förare kan typgodkännas i Europa från och med den 1 januari 2027. Läs mer på Transportstyrelsens sida om automatiserade vägtransporter.

Regeringen skickade redan 2023 ett förslag på remiss om svenska trafikregler för sådana fordon. Idén var att typgodkända automatiserade fordon bara ska få köra inom särskilt utpekade områden eller rutter. Trafikverket, eller kommunen om den är väghållare, skulle besluta var. Du kan läsa förslaget på regeringens webbplats. Kontrollera hos Transportstyrelsen vad som gäller i dag.

Stockholm sa nej, Transportstyrelsen ja till begränsade tester

Sommaren 2025 sa Stockholms stad nej till Teslas ansökan om att testa självkörande bilar i staden. Staden motiverade beslutet med att trafikkontoret redan hade många andra innovationsprojekt. Testet var dessutom det första i sitt slag och planerat i hela staden, vilket enligt staden innebar risker för infrastruktur och tredje man.

I oktober 2025 gav Transportstyrelsen Tesla tillstånd att testa FSD version 14 i tre bilar på det statliga vägnätet. Föraren måste vara aktiv under hela testet. Exemplet visar att olika myndigheter kan göra olika bedömningar.

Svenska bolag och projekt

Sverige är inte bara en åskådare. Flera svenska aktörer ligger långt fram, särskilt inom godstransport.

• Einride: Det svenska bolaget har fått tillstånd att köra förarlösa lastbilar i reguljär trafik i Tyskland, tillsammans med Lidl.
• Volvo: Enligt Ny Teknik tillverkas nu Volvos förarlösa lastbilar i Säffle.
• Stockholm: Staden har flera egna projekt, bland annat autonoma minibussar i 5G Ride-projektet, robotleveranser på trottoar och självkörande personfärjor.

Exemplen visar en poäng som ofta glöms bort. Tekniken kan ge nytta långt före robotaxi, till exempel i godstrafik och på avgränsade rutter.

Debatten: möjligheter mot oro

Frågan om självkörande bilar väcker starka åsikter. Här är de viktigaste argumenten från båda sidor.

Kollektivtrafiken varnar för oreglerad utrullning

Företrädare för Västtrafik, Trafikförvaltningen i Region Stockholm, Skånetrafiken, Västra Götalandsregionen och ShiftSweden skrev i maj 2026 en gemensam debattartikel. De varnar för att svenska städer riskerar att bli oreglerade testplatser för utländska techbolag. Du kan läsa deras resonemang i debattartikeln hos Svensk Kollektivtrafik.

En central oro är att tomma robotaxibilar kan öka biltrafiken i storstäder med mellan fem och 60 procent. Samtidigt kan gång, cykel och kollektivtrafik minska. Malmö, Göteborg och Stockholm nämns som städer där robotaxi kan bli aktuellt.

Förespråkarna lyfter trafiksäkerhet och utveckling

Andra menar att Sverige riskerar att hamna på efterkälken. Tesla-ägaren Alexander Kristensen har drivit en kampanj för tester i Stockholm. Han hävdar att nej till tester kan bromsa trafiksäkerhetsutvecklingen. Centerpartiets Rickard Nordin och Ulrika Heie har skrivit i Ny Teknik att regler ska göra ny teknik säker, inte omöjlig.

Så kan man se på det

Båda sidor har rimliga poänger. Tekniken kan minska olyckor orsakade av mänskliga misstag, men effekterna på trafikmängd och kollektivtrafik är osäkra. Det är därför regleringen får så stor betydelse. Hur den utformas avgör sannolikt mer än själva tekniken.

Svensk vinter – den stora testen

Mycket av dagens testning sker i varma och torra klimat. Svenska förhållanden är betydligt svårare. Snö kan dölja filmarkeringar och vägkanter, och kraftigt snöfall kan störa både kameror och lidar. Halka kräver dessutom annorlunda bedömningar av bromssträckor. Under stora delar av vintern är det också mörkt.

Därför räknar många experter med att vinterförhållanden blir en av de sista utmaningarna. Det gäller särskilt tjänster utan förare. Ett robotaxisystem som fungerar i Zagreb eller London behöver alltså inte fungera lika bra i Luleå i januari. Företagen behöver testa och anpassa sig, och regelverket behöver ta hänsyn till det.

Fördelar med självkörande bilar

Förespråkare lyfter fram flera möjliga fördelar.

• Färre olyckor: Trötthet, distraktion och ouppmärksamhet orsakar många olyckor. Teknik som inte blir trött kan i teorin minska dem, men långtidsdata från europeiska städer saknas än.
• Ökad tillgänglighet: Personer som inte kan köra bil kan få bättre rörlighet. Det gäller till exempel vissa äldre och personer med funktionsnedsättning.
• Bättre användning av restid: Tiden i bilen kan användas till att läsa, jobba eller ta en fika. Kanelbullens dag närmar sig, och vi har ett kanelbullsrecept om du vill baka själv.
• Effektivare transporter: Godstrafik kan dra nytta av bättre planering och färre stopp.

Fördelarna är ännu mest potentiella än bevisade. De beror på hur tekniken används och regleras.

Risker och utmaningar

Tekniken har också tydliga nackdelar. Här är de viktigaste.

Ökad biltrafik

Om tomma robotaxibilar cirkulerar mellan uppdrag kan trafiken öka. Det är kollektivtrafikens huvudsakliga oro.

Överförtroende för förarstöd

Namn som Full Self-Driving kan få förare att tro att bilen klarar allt. Transportstyrelsen betonar att föraren alltid har ansvaret på nivå 2. Överförtroende är därför en verklig risk.

Ansvar och försäkring

Vem ansvarar när en bil utan förare orsakar en olycka? Frågan är fortfarande delvis olöst i många länder. För förarstöd gäller att föraren ansvarar.

Cybersäkerhet och integritet

Moderna bilar är uppkopplade och samlar in stora mängder data. Uppkopplade system kan i teorin angripas, och kamerabaserade system väcker frågor om personuppgifter och GDPR. Bedragare använder dessutom redan AI för att lura människor. Läs mer i vår guide om AI-bedrägerier och BankID.

Arbetsmarknad

Taxi- och transportbranschen kan påverkas på sikt. Hur snabbt det sker är osäkert.

El, laddning och elpriser

De flesta robotaxibilar som nämns i den här texten är eldrivna. En stor flotta som laddas ofta ökar behovet av el. Som privatperson märker du elpriset direkt när du laddar hemma. Vår guide om elpriser inför vintern 2026/2027 förklarar hur elområden och timpriser fungerar.

När kan det hända? Tidslinje

Tidplanerna är osäkra och kan ändras. Här är de datum som hittills har nämnts.

• 6 oktober 2026: EU:s tekniska kommitté väntas rösta om Tesla FSD (Supervised).
• Fjärde kvartalet 2026: Waymo siktar på en förarlös tjänst i London.
• 1 januari 2027: Enligt Transportstyrelsen kan större serier av fordon utan förare sannolikt typgodkännas i Europa från detta datum.
• Våren eller sommaren 2027: Tidigaste tidpunkt som nämnts för en bredare svensk lansering av FSD, enligt uppgifter i media.
• 2027: Baidu siktar på en helt förarlös tjänst i Schweiz.
• 2028: Tidigaste möjliga start för Bolts och Lucids planerade flotta.

Så förbereder du dig

Du behöver inte göra något särskilt just nu. Några enkla råd kan ändå vara bra.

1. Läs Transportstyrelsens information innan du aktiverar någon avancerad förarfunktion.
2. Kontrollera försäkringen om du funderar på att använda funktioner som inte är godkända.
3. Följ omröstningen den 6 oktober och uppdateringar efter den.
4. Känn till dina gränser som förare. På nivå 2 ansvarar du alltid själv.
5. Var kritisk till marknadsföring. Namnet på ett system säger inte vad det klarar.

Anteckningar: snabb checklista

• FSD (Supervised) är förarstöd, inte robotaxi.
• Föraren är alltid ansvarig på nivå 2.
• Omröstningen den 6 oktober kräver kvalificerad majoritet.
• Trafikverket har rekommenderat nej om Speed Offset finns kvar.
• Allmän aktivering för konsumenter är inte tillåten i Sverige ännu.
• Försök med automatiserade fordon kräver tillstånd från Transportstyrelsen.
• Tidplanerna för robotaxi i Sverige är osäkra.

Vanliga frågor om självkörande bilar i Sverige

Är självkörande bilar lagliga i Sverige?
Försök med automatiserade fordon är tillåtna med tillstånd från Transportstyrelsen. En fysisk förare ska finnas i eller utanför fordonet. Vanliga bilar med förarstöd är lagliga så länge funktionerna är typgodkända och du följer trafikreglerna.

Kan jag använda Tesla FSD i Sverige idag?
Nej, inte som vanlig konsument. Transportstyrelsen har tillåtit begränsade tester med utbildade testförare. Allmän aktivering är inte tillåten ännu.

Vad händer efter EU-omröstningen den 6 oktober?
Om förslaget får kvalificerad majoritet kan ett EU-gemensamt godkännande följa. Det betyder inte att funktionen automatiskt blir tillgänglig i Sverige direkt. Enligt uppgifter i media kan en bredare svensk lansering tidigast bli aktuell våren eller sommaren 2027.

Finns robotaxi i Sverige?
Såvitt vi kan se finns ingen kommersiell robotaxitjänst i Sverige idag. Tjänster finns i Zagreb och London, men fortfarande med säkerhetsoperatörer eller säkerhetsförare i de flesta fall.

Vad är skillnaden mellan förarstöd och självkörande?
Vid förarstöd hjälper bilen till, men du ansvarar och måste övervaka hela tiden. En självkörande bil på nivå 4 klarar sig helt utan förare inom sitt godkända område.

Var finns robotaxi i Europa idag?
Zagreb har en betaltjänst sedan april 2026 med säkerhetsoperatörer, och helt förarlösa testresor med passagerare har inletts. London har en begränsad tjänst med säkerhetsförare sedan den 3 september 2026.

Fungerar självkörande bilar i snö och is?
Det är en av de största utmaningarna. Snö kan dölja filmarkeringar och störa sensorer. De flesta tester har skett i mildare klimat.

Vem ansvarar vid en olycka?
Vid förarstöd är det föraren. För helt förarlösa fordon är ansvarsfrågorna fortfarande under utveckling i många länder, och reglerna kan skilja sig åt.

Är robotaxi säkrare än vanliga bilar?
Företagen hävdar att tekniken kan minska olyckor på sikt. Oberoende långtidsstudier under europeiska förhållanden är fortfarande begränsade.

Sammanfattning

Självkörande bilar i Sverige befinner sig i ett avgörande skede. Den 6 oktober väntas EU rösta om Tesla FSD (Supervised), och Sveriges hållning är försiktig. Samtidigt växer robotaxi i Europa, med Zagreb och London i täten, men med säkerhetsoperatörer kvar i de flesta fall.

För dig som bilägare är det viktigaste att skilja på förarstöd och riktig självkörning. På nivå 2 är du alltid ansvarig. Följ Transportstyrelsens information och vänta in beslutet innan du använder funktioner som inte är godkända.

Debatten om robotaxi i svenska städer pågår. Utfallet beror lika mycket på politiska beslut som på teknik. Vi uppdaterar den här guiden när nya besked kommer